Tre månader sedan jag opererade mig nu. Konstigt hur det känns som tiden går så fort samtidigt som det känns som att den segar sig fram hela tiden. Sjukskrivningen gör att rastlösheten och tristessen är enorm och vill så gärna träna, kryper riktigt i kroppen när jag inte kan göra det. Jag kör på min rehab och fortsätter längta! Men den går framåt iallafall och nu är det bara en månad kvar tills återbesök, då får jag göra en efterröntgen. Med lite tur så kanske läkarna låter mig börja lite smått med gymmet igen lite tidigare! Det skulle vara så underbart. 

Ändå glad att jag fått må så pass bra som jag har gjort nu efter operationen, även att det inte varit några större komplikationer. Självklart känns det av att jag är relativt nyopererad med trötthet och så ibland, men känslan av överbelastning som jag hade innan är som sagt borta. 

Men får helt enkelt ha lite tålamod så blir det nog bra tillslut, när alla muskler dragits tillbaka och jag får komma igång med träningen igen på riktigt, omän det lär dröja. Och kanske när jag får börja plugga eller jobba. Bara kämpa vidare!