Kärlek.

Jag har tänkt på att det finns så ofantligt många olika sorters kärlek här i världen. Och då menar jag inte att bara dela upp det i vänner-kärlek, familje-kärlek och förhållande-kärlek.
Jag beundrar all sorters kärlek, bara den är äkta. Jag älskar att känna. Och jag tycker att det är fantastiskt hur mycket kärlek vissa människor ger oss och hur dom får oss att känna. Ibland behöver man bara tänka eller kolla på en person för att sedan känna sig som om du skulle spricka av lycka och kärlek för att du känner så mycket för den här personen. Du tänker "Gud, vad jag älskar den här personen. Snart spricker mitt hjärta." Vissa får oss att känna oss så levande. Och det är fantastiskt, tycker jag.

Jag vill träffa den där personen. Som gör mig glad av att bara vara i närheten. Som får mig att skratta, speciellt de tillfällen jag inte känner för att göra det. Som får fram min barnsliga sida. Men även min mogna sida.
Den här personen som du kan vara både och med. Som du kan växa med och blir inspirerad av.
Jag har alltid kännt att jag varit ganska djup, men jag har ibland haft svårt att hittta. Hitta det jag söker och ibland även mig själv i vissa situationer. Jag skulle vilja träffa den där personen som tänker som mig, som får fram det där.
Någon som jag vågar gråta med lika mycket som skratta med. Som inte blir trött på mig när jag gråter eller trött på mig när jag bråkar. Någon som inte jag blir trött på när han bråkar.
Någon som du kan sitta i samma rum med och göra ditt medans han gör sitt. Någon som du kan ha din egen tid med där ni saknar varandra samtidigt som ni tycker att det är skönt att vara ifrån varandra.
Jag vill hitta dens kyssar som gör att du vill ha mer. Händer som bränner på kroppen och ögon som är vackrast i världen. Den behöver inte vara stark och passionerad från första sekund, utan den kommer lite senare. Den kan byggas upp sådär eftersom. Ja, det tycker jag är kärlek...

Sofia Edlund

How we survive is what makes us who we are

RSS 2.0