Söndagsångest
Sådär som vanligt. Förstår inte varför den oftast vill envisas med att komma... Dumt!
Men jag hade iallafall en kul kväll igår! Var väl som en vanlig utekväll, inget speciellt egentligen men rolig. Även om jag aldrig blir bakis så sitter man där dagen efter och känner hur det var lite småonödigt att dricka. Och sen att det är söndag blir lite exta sådär, för då är helgen över.
Men ledig tisdag iallafall! Och valborg imorgon. :) Får se om jag stannar hemma i Arvidsjaur eller om jag åker till Piteå, vet inte riktigt vad som lockar mest än.
Och 1 maj alltså... Det är sjukt vad tiden går fort. För ett år sedan var jag i Piteå med några vänner och "firade" valborg. Och för ett år sedan gick jag i shorts och t-shirt i april. Gud vad jag längtar efter sommarn, tycker det är dags att den kommer nu!
Man blir ju nästan lite nostalgisk när man tänker tillbaka och när man inser hur fort tiden egentligen går. Hur mycket det är som förändrats samtidigt som mycket är som det alltid har vart, men framförallt hur mycket som hänt. Hur mycket man förhoppningsvis har utvecklats.
För ett år sedan - i Piteå med några vänner. Mitt dåvarande, och senaste förhållande hade nyligen tagit slut. En månad före bara.
För två år sedan - även då i Piteå med samma vänner.
För tre år sedan - Piteå då också, men med några andra vänner. Och med min pojkvän, då var jag nykär och hade ett förhållande.
För fyra år sedan - var jag i Järvträsk på valborg. Med familjen och Elin. Då hade mitt första förhållande precis tagit slut. Samma dag. Och 1 maj så var mina musiker till vänner från Piteå och spelade här i Arvidsjaur på medan. Vid det laget kände jag bara en av dem, men sedan dess resten. Vilket jag är mycket tacksam över!
Sedan minns jag inte alls vad jag gjorde, just valborg då. Andra högtider, som nyår har jag egentligen haft samma människor runtom mig. Några år tillbaka.
Men jag tycker att det är ganska fantastiskt det här med medmänniskor. Hur vissa människor kommer in i ens liv och sedan kan försvinna medans andra alltid finns kvar. Och det är självklart alltid av någon anledning, även om det är en positiv eller negativ sak.
Människor är lite som blad eller kapitel i en bok. Dom finns med då och då, på olika blad. Eller i ett kapitel som sedan avslutas eller som finns med till slutet. Slutet är viktigast och det är dom du vill ha kvar som du måste se till att hålla kvar. Även om det inte bara är upp till dig så får du se till att skriva lite själv. För när boken är slut ska du kunna vara nöjd, du ska ha det som du vill ha det med en omgivning som gör dig glad. Du ska kunna vara lycklig.
Nu slutade det visst med ett långt inlägg när jag egentligen bara tänkte skriva och klaga på denna söndag. Men, så kan det gå! Tur för er. Och det blir ju vad man gör det till, så nu ska jag ta och gå en promenad! Funderar på att hoppa på Tim, väcka och dra med mig honom! ;D Han lånade en säng här inatt efter efterfesten när det blev för långt att gå hem för honom. Trevligare med promenixsällskap ju! Sen får man försöka göra det bästa av resten av dagen och ladda upp för jobb imorgon. :)
Men jag hade iallafall en kul kväll igår! Var väl som en vanlig utekväll, inget speciellt egentligen men rolig. Även om jag aldrig blir bakis så sitter man där dagen efter och känner hur det var lite småonödigt att dricka. Och sen att det är söndag blir lite exta sådär, för då är helgen över.
Men ledig tisdag iallafall! Och valborg imorgon. :) Får se om jag stannar hemma i Arvidsjaur eller om jag åker till Piteå, vet inte riktigt vad som lockar mest än.
Och 1 maj alltså... Det är sjukt vad tiden går fort. För ett år sedan var jag i Piteå med några vänner och "firade" valborg. Och för ett år sedan gick jag i shorts och t-shirt i april. Gud vad jag längtar efter sommarn, tycker det är dags att den kommer nu!
Man blir ju nästan lite nostalgisk när man tänker tillbaka och när man inser hur fort tiden egentligen går. Hur mycket det är som förändrats samtidigt som mycket är som det alltid har vart, men framförallt hur mycket som hänt. Hur mycket man förhoppningsvis har utvecklats.
För ett år sedan - i Piteå med några vänner. Mitt dåvarande, och senaste förhållande hade nyligen tagit slut. En månad före bara.
För två år sedan - även då i Piteå med samma vänner.
För tre år sedan - Piteå då också, men med några andra vänner. Och med min pojkvän, då var jag nykär och hade ett förhållande.
För fyra år sedan - var jag i Järvträsk på valborg. Med familjen och Elin. Då hade mitt första förhållande precis tagit slut. Samma dag. Och 1 maj så var mina musiker till vänner från Piteå och spelade här i Arvidsjaur på medan. Vid det laget kände jag bara en av dem, men sedan dess resten. Vilket jag är mycket tacksam över!
Sedan minns jag inte alls vad jag gjorde, just valborg då. Andra högtider, som nyår har jag egentligen haft samma människor runtom mig. Några år tillbaka.
Men jag tycker att det är ganska fantastiskt det här med medmänniskor. Hur vissa människor kommer in i ens liv och sedan kan försvinna medans andra alltid finns kvar. Och det är självklart alltid av någon anledning, även om det är en positiv eller negativ sak.
Människor är lite som blad eller kapitel i en bok. Dom finns med då och då, på olika blad. Eller i ett kapitel som sedan avslutas eller som finns med till slutet. Slutet är viktigast och det är dom du vill ha kvar som du måste se till att hålla kvar. Även om det inte bara är upp till dig så får du se till att skriva lite själv. För när boken är slut ska du kunna vara nöjd, du ska ha det som du vill ha det med en omgivning som gör dig glad. Du ska kunna vara lycklig.
Nu slutade det visst med ett långt inlägg när jag egentligen bara tänkte skriva och klaga på denna söndag. Men, så kan det gå! Tur för er. Och det blir ju vad man gör det till, så nu ska jag ta och gå en promenad! Funderar på att hoppa på Tim, väcka och dra med mig honom! ;D Han lånade en säng här inatt efter efterfesten när det blev för långt att gå hem för honom. Trevligare med promenixsällskap ju! Sen får man försöka göra det bästa av resten av dagen och ladda upp för jobb imorgon. :)
Tjo flöjt!